Bivack.se
Produkttester

Prepping för nybörjare: så börjar du preppa

Av Adam Hammarlund · Uppdaterad

Prepping är att förbereda sig för kriser, och i Sverige betyder det i första hand hemberedskap: att du och dina närmaste klarar er hemma utan samhällets hjälp i minst en vecka. Så lyder rådet från Myndigheten för civilt försvar (MCF), som tidigare hette Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Du behöver inte skaffa allt på en gång. Börja med vatten, sedan mat som klarar rumstemperatur, något att hålla värmen med och en radio som fungerar utan el, och bygg på därifrån.

Minst en vecka gäller. Råd om 72 timmar har kommit från myndigheter i USA och Kanada och från många kommuner och organisationer i Sverige. Regeringen beslutade 2020 att rekommendera en veckas beredskap, och sedan 2024 är rådet minst en vecka. Tre dygn är bättre än inget, men målet är sju.

Vid en kris går samhällets hjälp först till dem som behöver den mest. Klarar så många som möjligt sig själva i sju dagar, får samhället tid att samla sina resurser. MCF räknar upp vad som kan hända: värmen försvinner, det kommer inget vatten i kranen eller toaletten, varorna tar slut i affärerna, och betalkort, bankomater, mobilnät och internet slutar fungera. Det kan också bli svårt att få tag i läkemedel.

Vad är prepping?

Ordet kommer från engelskans prepare, förbereda. Röda Korset beskriver prepping som en form av krisberedskap: att lägga undan konservmat, skaffa överlevnadsprylar och första hjälpen-utrustning eller lära sig sådant du har nytta av i en kris.

Det behöver inte handla om att köpa saker. Att gå igenom vad som redan finns i skafferiet och förrådet räknas också, och den gamla festivalsovsäcken på vinden gör nytta i en kall lägenhet.

Börja med det här

Har du inte möjlighet att ordna en hel vecka, råder MCF dig att göra det du kan och börja med några enkla saker. Ta dem i den här ordningen:

  1. Fyll några flaskor eller dunkar med vatten.
  2. Ha lite extra mat hemma som håller länge och inte behöver stå kallt. Välj sådant som hushållet brukar äta.
  3. Leta fram sovsäckar, filtar och varma kläder, så att ni kan hålla värmen om elen går.
  4. Skaffa en billig radio som går på batteri, så att du alltid kan lyssna på nyheter.
  5. Skriv upp de viktigaste telefonnumren på en lista och sätt upp den där du hittar den.
  6. Tar du receptbelagd medicin under lång tid, hämta ut så mycket att den räcker en månad, om receptet tillåter det.
  7. Lär känna grannarna. Då blir det lättare att samarbeta, och ni kan gå ihop om dyrare saker och dela på dem.

Bygg sedan på efter MCF:s checklista, lite i taget när du ändå handlar.

Prepping-lista enligt MCF

Det här är MCF:s checklista för grunderna i hemberedskap. Ska du packa en krislåda, utgå från den. Anpassa den efter hushållet och utgå från vad ni behöver under en vanlig vecka.

  • Radio som går på batteri, vev eller solceller
  • Ficklampa och pannlampa med extra batterier
  • Flaskor och dunkar med rent vatten
  • Mat som inte behöver kyl eller frys, och som kan ätas direkt eller lagas utan vatten
  • Stormkök och bränsle, för att använda utomhus
  • Sovsäckar, filtar och varma kläder
  • Tändstickor, stearinljus och värmeljus
  • Fotogenlampa och bränsle, med bra ventilation
  • En värmekälla som går på fotogen, gasol, diesel eller ved
  • Husapotek med första hjälpen-kit, sårvård och viktiga mediciner
  • Hygienartiklar som våtservetter, handsprit, blöjor och mensskydd
  • Extra batterier och laddade powerbanks
  • Kontanter, om betalkorten slutar fungera
  • Telefonnummer på papper till familj, grannar, sjukhus, kommun, räddningstjänst och elbolag
  • Spel, kortlek, böcker och pussel

Broschyren Om krisen eller kriget kommer, som gick ut till alla hushåll hösten 2024, lägger till:

  • Tändstål
  • Konservöppnare
  • Brandsläckare
  • Drivmedel i tanken eller ett laddat elbilsbatteri

Broschyren gäller fortfarande och görs inte om efter namnbytet.

Vatten

Vatten kommer först. Brist på vatten är mycket allvarligare än brist på mat, och vid strömavbrott kan vattenpumparna sluta gå efter ett tag. Räkna med tre till fem liter per vuxen och dygn till dryck, matlagning och enklaste hygien. För en vecka blir det 21 till 35 liter per vuxen, och husdjur behöver vatten utöver det.

Fyll rena dunkar som är gjorda för dricksvatten med kommunalt vatten, skruva på locket ordentligt och ställ dem mörkt och så svalt som möjligt. Titta, lukta och smaka på vattnet en eller ett par gånger om året och byt det vid behov. PET-flaskor med vatten i frysen fungerar som kylklampar när strömmen går och som dricksvatten när isen har smält. Fyll dem inte ända upp, då spricker de. Ha också en hink med lock eller en tom dunk: kommunen kan ställa ut vattentankar där du får hämta en begränsad mängd i egna kärl.

Koka vatten som kan vara förorenat, och vatten som du hämtat ute, tills det bubblar kraftigt med stora bubblor. Vattenfilter och vattenreningstabletter kan rena vattnet från skadliga mikroorganismer men hjälper inte mot kemiska föroreningar.

Mat

Är du frisk klarar kroppen sig länge utan mat, men du får snabbt svårare att tänka klart när du inte äter. Vid ett längre strömavbrott kan leveranserna till butikerna stocka sig, och efter ett par dagar kan hyllorna vara tomma. Lägg därför upp ett förråd för minst en vecka genom att köpa lite extra av det du ändå äter och som håller länge.

Välj mat som mättar, ger energi och klarar rumstemperatur, och som går snabbt att laga, kräver lite vatten eller kan ätas direkt. På MCF:s lista står vanliga varor som gryn, flingor, pasta, ris, pulvermos, hårt bröd och kex, konserver, bönor och linser, torkat eller konserverat kött och fisk, nötter, jordnötssmör, choklad, torkad frukt och dryck som klarar rumstemperatur så länge den är oöppnad. Har du barn, lägg till välling, ersättning, gröt och barnmat. Ät först det som finns i kylskåpet. Frysen håller sig kall ett par dygn om du öppnar den så få gånger som möjligt.

Spisen fungerar inte utan el. Laga maten utomhus på ett stormkök, ett gasolkök eller en utegrill, till exempel på gården, på innergården eller vid en grillplats i parken. Använd aldrig köket eller grillen inomhus. De bildar kolmonoxid, en giftig gas utan lukt, och i ett slutet rum kan den döda. Ställ köket plant på ett underlag som inte kan börja brinna, lämna det aldrig utan uppsikt så länge brännaren är tänd eller varm, och se till att du kan släcka en brand.

Frystorkad mat väger lite och håller i flera år i rumstemperatur, men den lagas med vatten. Räkna in det vattnet i förrådet. Röda Korset lägger också en termos i krislådan, och i en mattermos håller sig maten varm tills du äter.

Värme

Vid strömavbrott på vintern blir bostaden snabbt kall, och golven kallnar först. Samla hushållet i ett rum, häng filtar för fönstren och lägg mattor eller filtar på golvet. Täta springor vid fönster och dörrar med tejp, filtar eller plast, men se till att ni kan ta er ut säkert.

Klä dig lager på lager, med ull närmast kroppen. Luften mellan plaggen värms då upp av kroppen. Ligg på liggunderlag och kryp ner i varsin sovsäck, gärna flera i samma rum. Ska du ut i kylan, till exempel för att hämta vatten, kan du ha en handvärmare i fickan eller vanten.

Kakelugn, öppen spis och kamin är till stor hjälp om de fungerar. Fotogen- och gasolkaminer går också, men följ anvisningarna om placering, avstånd och ventilation, och använd aldrig en kamin som är gjord för utomhusbruk inne. Vädra regelbundet, eftersom det går åt mycket syre när du eldar. Eldar du utan tillräcklig ventilation fylls rummet gradvis av kolmonoxid, som saknar färg och lukt. Sätt därför en kolmonoxidvarnare nära platsen där du eldar och testa den minst en gång i månaden. Får du huvudvärk, blir illamående eller yr, gå genast ut i frisk luft och kontakta sedan vården. Ring 112 om läget är akut.

Använd inte kamin eller levande ljus när du sover, ställ värmeljus glest i en ljusstake som inte kan börja brinna och ha en brandsläckare hemma.

Ljus och eld

Ficklampa och pannlampa med extra batterier står på MCF:s lista. En pannlampa lämnar båda händerna fria. Vill du inte vara beroende av batterier föreslår Röda Korset en ficklampa med dynamo eller vev. Stearinljus och värmeljus ger ljus och lite värme, men ställ dem långt från gardiner och annat som kan börja brinna.

Lägg tändstickorna i en plastpåse så att de håller sig torra. Ett tändstål ger gnistor också när det är blött och behöver varken batterier eller bränsle.

Radio och information

Sveriges Radio P4 är beredskapskanal och fortsätter att sända vid kris och krig. Där får du veta hur läget är i samhället, hur vädret blir, var du kan hämta vatten och om en evakuering är på gång. Det finns ingen särskild nödradio som bara tar emot viktiga meddelanden. Det som säljs som nödradio eller vevradio är en vanlig radio som fungerar vid strömavbrott, på batteri, med solceller eller med vev, och bilradion fungerar också. Ta reda på frekvensen för din lokala P4-kanal på Krisinformation.se.

Ladda mobil och powerbank när oväder är på väg, och ha en mobilladdare för bilen. Varningar kommer som viktigt meddelande till allmänheten (VMA) via radio, tv, sms och appar. VMA kan också skickas som SE-Alert, ett varningslarm direkt till smarta mobiler i området, utan app eller registrering. Mobilen behöver vara uppdaterad. På 113 13, Sveriges nationella informationsnummer, kan du få och lämna information om allvarliga olyckor och kriser. Vid akut fara ringer du 112. Bestäm en mötesplats med familjen ifall ni inte når varandra.

Första hjälpen och mediciner

Ett husapotek med första hjälpen-kit och sårvård står på MCF:s lista, och Röda Korsets krislåda har dessutom värktabletter, koltabletter och vätskeersättning.

Lär dig också att använda det. Broschyren uppmanar dig att gå en kurs i hjärt- och lungräddning (HLR) och har en sida om hur du stoppar en kraftig blödning. Röda Korset har webbkurser i första hjälpen och en gratis app.

Tar du receptbelagd medicin under lång tid, till exempel mot högt blodtryck, astma eller diabetes, rekommenderar Socialstyrelsen att du har så mycket hemma att det räcker en månad. Det gäller också förbrukningsartiklar som du får utskrivna, som utrustning för att kontrollera blodsockret. Använd de äldsta förpackningarna först. Har du redan en månads förbrukning hemma ska du inte hämta ut mer.

Rådet omfattar inte receptfria mediciner, mediciner för en kortare behandling, mediciner eller doser som håller på att provas ut, dosförpackade mediciner eller mediciner som av medicinska skäl inte går att hämta ut i förväg, till exempel vissa narkotikaklassade.

Toalett och hygien

Utan vatten går toaletten inte att spola, och i ett flerbostadshus kan det snabbt bli stopp i avloppet om ni fortsätter att använda den. Kissa i toaletten men lägg papperet i en hink med lock. Till avföring sätter du en plastpåse eller sopsäck i toalettstolen, strör över kattsand, kompostströ eller sågspån och knyter ihop påsen. Kommunen talar om var avfallet ska slängas. Var noga med handhygienen.

Ha hemma: toalettpapper, våtservetter, handsprit, blöjor och mensskydd, plastpåsar eller sopsäckar, kompostströ eller sågspån och en hink med lock.

Pengar

Vid strömavbrott fungerar varken uttagsautomater eller kortbetalning, men många matbutiker kan ta emot kontanter. Riksbanken rekommenderar 1 000 kronor i kontanter per vuxen, gärna i olika valörer. Beloppet är tänkt att räcka till en veckas inköp av livsnödvändiga varor. Ha också flera sätt att betala, gärna kort från olika kortnätverk, och lär dig pinkoderna. Ligger bara datakommunikationen nere, ska det sedan 1 juli 2026 gå att betala för mat, medicin och drivmedel med kort, och då behövs pinkoden.

Det du har med dig

Du kan behöva lämna bostaden snabbt, till exempel vid en naturolycka eller ett farligt utsläpp, och då får du besked via VMA och P4. Broschyren räknar upp vad som är bra att ta med:

  • Mat och vatten för några dagar
  • Id-handlingar, bankkort och kontanter
  • Mediciner och hjälpmedel
  • Radio som går utan el
  • Varma kläder, regnkläder och ombyte
  • Hygienartiklar
  • Mobil och laddare
  • Karta och kompass
  • Viktiga uppgifter på papper, som telefonnummer och försäkringsbevis

Det du bär med dig varje dag, till exempel en lampa och en kniv eller ett multiverktyg, kallas på engelska every day carry, EDC. Vad som passar i fickan går vi igenom i EDC-testet. I väskan gör en nödsovsäck nytta om du måste vänta i kylan, och i ett överlevnadskit ligger de små sakerna för en oplanerad natt ute.

Bär du kniv gäller knivlagen. Du får bara ha kniven med dig på allmän plats, i ett fordon på allmän plats och på ett skolområde med grundskola eller gymnasium om det är befogat. Det avgörs av vilken sorts kniv det är, vad du behöver den till och omständigheterna i övrigt (1 § lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål). Vad det betyder för fickkniven står i testet av fällkniv.

Färdig krislåda eller bygga själv?

MCF säljer inga beredskapsprodukter. Mycket av det som står på listan säljs i livsmedelsbutiker, på apotek och bensinmackar, och annat finns i frilufts- och hobbybutiker. Det finns också färdiga krispaket och krisväskor. Köper du en färdig låda, gå igenom innehållet mot MCF:s lista och komplettera det som fattas för hushållet och veckan. Vi har jämfört färdiga lådor i testet av krislåda, och alla produkter för hemberedskap vi jämför priser på ligger under Prepping och hemberedskap.

Öva och lär dig

Gör en plan för hur hushållet ordnar vatten, mat, värme och information hemma i minst sju dagar. Ett av MCF:s råd för den som preppar med liten budget är att öva varje dag på att laga mat av det som redan finns hemma.

Friluftsliv är bra övning. Friluftsfrämjandets kurs Krisvis bygger på att det finns många likheter mellan att klara sig en vecka på fjället och en vecka hemma utan el. Det finns 18 frivilliga försvarsorganisationer, och många av dem håller kurser. Flera studieförbund har studiecirklar om beredskap. MCF listar kurserna på sin sida om kurser och föreläsningar.

Preppa gärna med grannarna. Bor du trångt och har svårt att få plats med vattendunkar, kan ni ha ett gemensamt lager av vatten och filtar. Se över gemensamma utrymmen, kanske för ett gemensamt krisförråd eller ett samlingsrum där det alltid finns en radio som går på batteri, och tänk igenom vilka grannar som skulle behöva extra hjälp.

Känner du oro, prata med andra om den och begränsa flödet av negativa nyheter. Mår du mycket dåligt, kontakta vården. Att förbereda sig kan också minska oron för vad som skulle hända i en kris.

Källor

Råden är kontrollerade mot källorna 2 november 2026.